portugal I
För trettioen dagar sen gick jag vilse på Arlanda och tog tillslut ett plan till Portugal.
Landade på flyplatsen i Faro nån timme senare och tog en buss till staden Portimão.
Mest rensade jag ogräs eller la kompost.
I trädgården hade de ankor som åt upp alla sniglar.
Irrade runt på kullerstensgator med min rullväska medan jag väntade på nästa buss.
På busshållplatsen i Monchique möttes jag av en väldigt hårig tysk som jag skulle bo hos.
Vi körde upp i bergen på världens snirkligaste vägar till detta hus.
Som ägdes av dessa två.
Jag fick en galet stor säng och ett rum att dela med hundra spindlar.
Och denna.
En dag senare fick jag en mänsklig rumskamrat från Kalifornen snarkandes ovanför mig.
Om jag ville fick jag också sova i deras husbil.
Som såg ut såhär inuti.
När jag vaknade kunde det se ut såhär utanför dörren.
Eller såhär.
Vi gick upp vid åtta varje morgon för att jobba i trädgården.
Där de odlade allt möjligt.
Det sprang också runt hönor som åt upp maskar när de inte värpte ägg.
Varje morgon efter trädgårdsjobbet åt vi sojamjölk och müsli med jävla Tina Turner på högsta volym.
Till frukosten fick man också ta vilken frukt man ville i trädgården.
Här kunde man käka sin frulle.
Efter frukosten brukade jag gå ut med getterna.
De hade fjorton stycken väldigt smarta getter som behövde gå ut och gå fyra timmar varje dag.
Jag vet inte hur många gånger de sprang iväg från mig när jag gick min runda i bergen.
Men jag hade den vegetariska hunden Pasha som kunde hjälpa mig (men inte mycket).
Favoritgeten.
När jag tillsut fått in alla getter i inhägnaden igen brukade jag lägga mig och slappa i deras hängmatta.
På kvällen åt vi alltid middag i deras fina kök med alla kryddor man kan tänka sig.
Sen åt vi lunch framför den här utsikten.
Maten var alltid vegetarisk och väldigt god.
Efter lunchen kunde vi ibland åka iväg till ett mysigt fik i Monchique där de hade wi-fi.
Annars kunde vi torka plommon.
Skörda lite.
Laga chutney med Maja och Lena.
Packa oregano som skulle säljas.
Eller vattna i trädgård nummer två.
Väldigt ofta åt vi olika pajer och denna bidrog jag med.
Ibland var det japanska nudlar vi åt.
Utanför köket hängde alltid dessa grodor och gapade.
Efter middagen brukade klockan vara runt elva och vi gick och la oss.
Sådär såg en vanlig dag ut för mig de tre veckorna jag bodde i Monchique.
Kommentarer
Trackback
